Efter att läst första inlägget i denna bloggen var jag fast.

Jag kunde inte sluta läsa. 

Hur en människa kan gå igenom så mycket och lyckas ha humöret på topp  nästan hela tiden är för mig otroligt.

Jag själv hamnar ofta i svackor som gör att jag kommer helt ur balans. 

Det är ju helt olika från person till person hur mycket saker man orkar gå igenom. Men om man ger upp för mindre än Björn och hans dotter Ellen så borde man nästan stå lite i skamvrån.

Jag blir så imponerad.

Jag kommer då köpa boken när den kommer ut! 

Kommer då inte sluta läsa bloggen heller! 

Nu ska jag lägga mig och sova.

Ny dag imorgon. Lizzie vill ha lite gos också så det måste hon ju få.

Suss gott. 

Nu sitter man på jobbet och sliter igen.

Tänkte blogga och vara arg igår igen på människor som inte kan unna andra lycka. Tycker sånt är så fult. Att man inte skall kunna glädjas för någon annan vad det nu än är. Om det är så för ett körkort, att man får ett bättre  jobb eller att man hittat någon man tycker om.

Bara för att man själv kanske ville ha körkortet före, att man själv ville ha jobbet eller att man  själv önskar att man var i det förhållandet.

Tycker det är så fult att inte kunna glädjas åt andra!

Skärpning!!!!!!!