• tillbringar mycket tid i sängen, gråtandes utan att veta anledningen. 
• är ofta trött men kan ofta inte finna ro till att sova
• ena sekunden är jag glad, andra sekunden skriker jag nått åt Erik, fast han inte förtjänar det. 

Vad beror detta på? För lite levaxin (läs mer här).

Varför äter man levaxin? (läs mer om struma här).

Var och pratade med läkare idag, älskade slutade tidigare för att följa med. 

Läkaren sa att det jag talade om lät ju som att det var att jag fick för lite Levaxin. Läkaren rådde mig till att vara hemma till återbesöket på tisdag och ta det lugnt. 

Om det inte visar sig att det är nått annat tok med blodprovet jag lämnade får jag veta på tisdag. 

När jag upptäckte detta med struma gick jag på gymnasiet och hade samma symtom som jag har nu. Jag var deprimerad, allt var tråkigt, jag kunde ligga och gråta i sängen i timmar utan att fatta varför. 

Det slutade med att jag blev sjukskriven från gymnasiet i en månad ungefär, för att pillren skulle börja verka typ (låter som att man är psykstörd). 

Jag hoppas, hoppas, hoppas att det är levaxinproblem, så att det går att lösa med en ökad dos. 

That´s my problem

Allvarligt, vilka är det mest fel på, föräldrarna eller barnen?

Hade jag vart barn och haft chansen att bo hemma och inte behöva lyfta ett finger och lyckas övertala min mamma och köpa en motorcykel till mig, hade jag lätt gjort det. Men min mamma är inte så dum att hon gör nått dylikt. 

Min mamma eller min pappa lät aldrig mig styra dem. 

Jag tycker det är ett väldigt bra program, men jag blir aldrig arg, eller dömer barnen, jag blir arg och dömer föräldrarna. 

Jag tycker att Jean-pierre funkar skitbra som ledare, och i ett hus med fumliga tjejer som bara vill stå framför spegeln hela dagarna behövs det någon som styr upp saker och ting. 

Jag förstår Karolina när hon säger att det var äckligt att gå på second hand, på grund av att hon har antagligen aldrig haft anledning till att gå på ett sådant "ställe" tidigare. Min mamma älskar loppisar och gå runt och göra fynd, så det har jag varit med om. 

Jag tycker Lorrenzo funkar skitbra i samarbete med andra, han peppar och genomför uppgifter väl när han ska ta tag i nått. 

Ja jag skulle kunna skriva bra saker om alla. 

Tex Daniel, jag blev så glad när han tyckte att han hade lyckats med sina makaroner andra gången. Fatta vilken bedrift det måste ha varit för honom att lyckas koka makaroner. 

Jag tror att vi som inte blivit uppassade på under hela vårt liv, tar saker för givet, att man kan koka makaroner. 

Jag "skyller" ungdomarnas beteende på föräldrarna. 

De vill inte att barnen skall bli vuxna, de vill passa upp på sina barn och leva i sin låssasvärld och tro att barnen kommer vara småa för alltid. 

som sagt, jag hade gärna levt det livet jag med, legat hemma, kolla på tv, göra de sakerna jag tyckte var roligt, skita i att tvätta, skita i att städa mitt rum, skita i att laga mat.

Men mina föräldrar uppfostrade mig bättre än så. 

Inlägg 1

Inlägg 2

Inlägg 3

Inlägg 4

Inlägg 5

Inlägg 6

Inlägg 7

Med tanke på min förra jobbvecka känner jag mig inte tokpepp till att jobba imorgon. 

Kan bara föreställa mig att det blir värre, och värre och värre. 

Kändes otroligt skönt att komma hem till Erik i fredags och bara vara. 

Jag sov i Trönö hos mamma och Daniel mellan torsdag och fredag då jag och mamma var och såg Harry Potter. Den var riktigt bra. 

Så när jag träffade Erik i fredags kändes det hur skönt som helst. 

Skönt att få vara nära, igen. 

Vi har haft en lugn härlig helg. 

Jag sa på jobbet i fredags att jag på sin höjd tänkte vika tvätten i helgen, och inte ens det har jag gjort. 

Vi har kollat på en serie, that´s it! 

Så skönt att ha en helg hemma och inte behöva åka någonstans, utan bara få vara. 

Känns dock som att helgen har gått snabbare än någonsin. Tiden går så himla fort när man spenderar den utan att göra nått tydligen. 

aja, ett klipp från serien vi kollade klart på i helgen. 

jag ska försöka bli bättre på att blogga

Visst är det härligt med en sambo som accepterar en för ens egenheter och inte gör saker för att få en förbannad/upprörd? 

texten skall läsas med ironi

Vad man än gör är det aldrig nog.

Gör man en tredje del mer än vad som förväntas av en är det ingen som ens försöker säga att man gör nått bra.

Om man inte når upp till målen pga riktiga anledningar, får man skit på en gång.

Om man gör saker som inte ens är sin uppgift, får man skit.

Om man gör sin uppgift och saker som i första hand skall ligga i andras händer får man skit.

Är det konstigt att man blir less???

Hann knappt sätta mig i bilen idag, innan jag började gråta.

Om man ska få skit hela tiden lessnar man

Usch, ser ut som skit idag känns det som. 

Massa gamla finnar på näsan som inte läker, värsta förkylningssåret under näsan som jag försökte dölja med lite conceler, men det känns som att det bara blev värre. 

Skitsamma var det egentligen, för idag är en bra dag. 

Skall träffa folk idag som finns närmast hjärtat. 

Så nu har jag sminkat mig, plattat håret och sitter och väntar på att klockan ska bli 11, då ska vi åka. 

jag är en ganska trött människa idag.

Allvarligt, vem gillar pernilla walhgren??

Hon verkar vara en omtänksam, trevlig människa. En bra mamma.

Det känns inte som att det finns något personlighetsdrag som jag inte gillar.

Men hennes skratt känns så tillgjort så jag glömmer ovanstående egenskaper.

Tydligen skall hela svenska folket gilla henne, jag undrar om det är pga hennes tidigare äktenskap när hon blev misshandlad som gör att folk ger henne mycket sympati.

Men seriöst, är du ett fan, och varför?

Är du inte ett fan, varför inte?