För två år sedan skrev jag om detta 

Är inte det som är bra med oss människor att vi är olika? 

Att vi kan olika saker och kan lära oss av varandra? 

Vi skulle inte ha någon glädje av varandra om vi inte fick nått i utbyte av att umgås.

Att umgås med en människa som tror att hon/han vet allt, och skall försöka vara bättre än mig är det värsta jag vet.

En människa som får mig att må dåligt pga att jag inte har lika mycket kundskap.

Lär mig istället och gör mig till en bättre människa.  

Själv föredrar jag att veta och vara säker, istället för att vara osäker, men ingen kommer allafall få reda på att jag inte visste. 

Om jag skall göra nått, som jag inte har koll på, tex när vi höll på att spackla och så i lägenheten, så föredrar jag, när det är saker jag aldrig gjort förr, saker som jag vet att jag inte har koll på, att få råd av andra människor som vet. 

Människor som har gjort det, som har koll. 

Jag tror jag pratade med mamma, frågade folk på Facebook om dom hade tips och råd, jag googlade, frågade folk på jobbet om dom hade koll på hur man gjorde. 

Jag skulle aldrig ge fan i att ställa en fråga. 

Jag frågar hellre och verkar dum, korkad istället för att göra fel. 

Hur är ni? 

Genomför ni nått, utan att ha koll på hur det skall göras? 

Ställer ni frågor till folk som har koll för att veta att ni är på rätt väg?